Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) beror på hur hjärnan arbetar och fungerar.

De vanligaste funktionsnedsättningarna är ADHD, ASD/Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och språkstörning. De olika diagnoserna är närbesläktade och det är vanligt att samma person har flera diagnoser. Det finns hög samsjuklighet, komorbiditet av störningar och syndrom som till exempel bipolärt syndrom, ångestsyndrom och depression.

Symptom på NPF

Vi kan alla glömma bort en tid att passa och ha svårt att koncentrera oss någon gång ibland. Det är först när svårigheterna är så stora att de kraftigt påverkar individens utveckling och möjligheter att fungera i samhället som det handlar om en funktionsnedsättning. Personer med NPF har ofta svårigheter med:

  • reglering av uppmärksamhet
  • impulskontroll och aktivitetsnivå
  • samspelet med andra människor
  • inlärning och minne
  • att uttrycka sig i tal och skrift
  • motoriken

Orsaker till NPF

Ärftlighet

Forskning tyder på att det finns en ärftlig benägenhet att utveckla neuropsykiatriska problem. Det finns vissa faktorer som ökar sannolikheten för NPF. Vanliga riskfaktorer är påfrestningar under graviditeten, komplikationer under förlossningen och för tidig födsel. Näringsbrist i moderkakan eller tidig hjärnhinneinflammation är också riskfaktorer. De flesta barn som har varit utsatta för någon riskfaktor utvecklas dock helt normalt. Det finns också sjukdomar vars symtom i sällsynta fall kan uppfylla kriterierna för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det gäller vissa kromosomavvikelser, epilepsi och några ämnesomsättningssjukdomar.

Miljöpåverkan

Dålig uppväxtmiljö kan inte orsaka neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Däremot kan en ogynnsam omgivning förvärra problemen. Det fungerar också tvärtom. En bra miljö med förstående anhöriga, vänner, lärare, chefer och arbetskamrater, underlättar och minskar symtomen samt gör det lättare att leva med funktionsnedsättningen.

Leva med NPF

Småbarn

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ger sig ofta till känna under barndomen. Ibland märks problemen tydligt redan under de första åren, ibland rör det sig om lindrigare svårigheter som bara kommer till uttryck i vissa situationer. Ett tidigt tecken kan vara att barnet inte lär sig tala inom förväntad tid. Många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är påtagligt överaktiva. De har ovanligt svårt att sitta still, hoppar från en aktivitet till en annan och hamnar lätt i konflikter med andra barn. De kan också vara alltför passiva, drömmande och tidvis avskärmade. De kan ha svårt att anpassa sig till en grupp och svårt att förstå hur man gör när man leker. Vissa barn kan få häftiga utbrott utan att omgivningen förstår varför och en del barn är motoriskt klumpiga.

Skolbarn

I skolan ställs krav på att kunna anpassa sig och följa uttalade och outtalade regler. Därför blir neuropsykiatriska problem ofta synliga i samband med skolstarten. Det är lätt att barnen missförstås som bråkiga och det är vanligt att de hamnar i konflikter med sina klasskamrater. Många av barnen har dessutom inlärningssvårigheter. Det kan vara läs- och skrivproblem, svårigheter att förstå eller koncentrationssvårigheter.

Tonåringar

Ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hamnar ofta utanför den sociala gemenskapen. De impulsiva hamnar lätt i olämpliga kamratgäng och de inåtvända blir ofta ensamma, såvida de inte kan bevara kompisrelationer genom sina intressen. Många har dåligt självförtroende och några drabbas av depressioner. Därför är det väldigt viktigt med stöd, vägledning och närvarande vuxna under tonåren.

Vuxna

När tonårstiden är över upplever många en förbättring förutsatt att de fått rätt hjälp och stöd. NPF växer inte bort, men genom mognad och livserfarenhet lär sig många att kompensera sin funktionsnedsättning. Undersökningar som följer upp vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar visar tyvärr att många är sjukskrivna eller har varaktig sjukersättning på grund av stresskänslighet och utmattningssyndrom.

ADHD

Alla kan ha svårt att fokusera, sitta stilla och kontrollera impulser ibland, särskilt vid trötthet och stress. Men för en del barn, ungdomar och vuxna är problemen ständigt närvarande och påverkar allvarligt sättet att fungera i vardagen. Då kan det vara berättigat att tala om diagnosen ADHD.

Se vår film om ADHD, där barn berättar om sin egen diagnos:


Kärnsymptomen vid ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symtomen kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra. ADHD är en vanlig funktionsnedsättning, ca fem procent av alla barn har ADHD och problemen finns ofta kvar i vuxen ålder.

ADHD, ADD och DAMP

ADHD är ett samlingsnamn som omfattar ADD och DAMP (en diagnos som numera inte används).

  • ADD är ADHD utan hyperaktivitet, med tyngdpunkt på uppmärksamhetsproblem.
  • DAMP är ADHD i kombination med DCD (Developmental Coordination Disorder). DCD kännetecknas av stora motorikproblem och ibland perceptionsproblem.

Personer med ADHD har ofta även andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel Tourette, Asperger eller Tvångssyndrom. Det är också vanligt med inlärningssvårigheter och läs- och skrivsvårigheter.

Hur märker du att du har ADHD?

ADHD yttrar sig på olika sätt hos olika individer och under olika tidpunkter i livet. Svårighetsgraden och typen av svårighet varierar från person till person, här kan du läsa om några av de vanliga kärnsymptomen.

Uppmärksamhetssvårigheter

Kan visa sig genom till exempel koncentrationssvårigheter, slarvighet, glömskhet och lättstördhet. Många blir lätt uttråkade och har svårt att slutföra saker som de inte är väldigt intresserade av.

Impulsivitet

Kan visa sig genom starka och svårkontrollerade känsloreaktioner, dålig förmåga att lyssna på andra och svårigheter att hantera ostrukturerade situationer som kräver reflektion och eftertanke. Hos en del leder impulsiviteten även till motorisk klumpighet.

Överaktivitet

Handlar egentligen om svårigheter med att reglera aktivitetsnivån efter det man gör, så att den antingen är för låg eller för hög. Svårigheter att varva ner och sitta still kan varvas med extrem passivitet och utmattning. Överaktiviteten hos barn är ofta fysisk, hos vuxna visar den sig bland annat genom påtaglig rastlöshet och sömnproblem.

En del personer med ADHD har bara ett av kärnsymtomen medan andra har flera. Personer med DAMP (ADHD+DCD) har dessutom problem med motorikkontroll och ibland perception. Hos personer med ADD saknas överaktiviteten helt. De har snarare lägre aktivitetsnivå än normalt.

Diagnostisering av ADHD

Utredning

För att avgöra om en person har ADHD görs en noggrann utredning av psykolog, läkare och om det gäller ett barn även en pedagog. Ibland medverkar även andra yrkesgrupper, som logopeder, sjukgymnaster eller arbetsterapeuter.

Utredningen består av medicinsk undersökning, tester samt intervjuer med personen som utreds och anhöriga. Om det gäller ett barn intervjuas även förskole- eller skolpersonal. Diagnostiseringen av vuxna kräver att man bedömer både den aktuella situationen och symtom under uppväxten. Det främsta syftet med utredningen och diagnostiseringen är att skapa förståelse för personens förutsättningar och på så sätt lägga grunden för ett lämpligt bemötande från omgivningen.

Leva med ADHD

Det finns mycket som kan underlätta för personer med ADHD och ge bra förutsättningar för att få en fungerande vardag.

  • Välstrukturerad vardag. Krav, förväntningar och miljö behöver anpassas för att undvika stress och överbelastning.
  • Psykosociala insatser. Insatserna kan vara anhörigutbildningar, anpassning i skolan och på arbetsplatsen.
  • Medicinering. För att lindra symtomen vid ADHD förskrivs ibland centralstimulerande medicin.
  • Förstående omgivning. Omgivningen spelar en avgörande roll för hur allvarlig funktionsnedsättningen blir. En förstående omgivning underlättar livet för den som har ADHD och ökar chanserna till en välfungerande vardag.

ASD/ASPERGERS SYNDROM

Diagnosen Aspergers syndrom har sedan 2015 tagits bort som separat diagnos ur diagnosmanualen DSM-5. Aspergers Syndrom ingår numera i den övergripande diagnosen ASD (Autism Spectrum Disorder).

ASD – Nytt samlingsbegrepp för olika autismdiagnoser

Under flera år har det pågått arbete med att revidera diagnosmanualen DSM-5. Det har pågått många diskussioner kring vilka begrepp eller benämningar som ska gälla. Forskare har funnit att det inte finns vetenskapligt stöd för att de autismdiagnoser som finns idag, verkligen är olika tillstånd/diagnoser. Istället tänker man nu att det rör sig om samma svårigheter och att allt ryms inom begreppet Autism, men att olika individer fungerar olika inom detta spektrum. När samlingsdiagnosen ASD ställs så ska följande alltid specificeras:

  • Om diagnosen är med eller utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning.
  • Om diagnosen är med eller utan samtidig nedsatt språklig förmåga.
  • Om diagnosen är förenad med känt medicinskt eller genetiskt tillstånd eller känd miljöfaktor.
  • Om diagnosen är förenad med annan utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse – såsom psykisk ohälsa eller beteendestörning.

Även om Aspergers syndrom försvinner i och med diagnosmanualen DSM-5, så kommer de som redan fått diagnosen att behålla den. Därför kommer Attention den närmsta tiden använda sig av det dubbla begreppet ASD/Aspergers syndrom.

Symptom på ASD/Aspergers syndrom

ASD/Aspergers syndrom  innebär att man har varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och interaktion i ett flertal olika sammanhang. Diagnosen innebär också att man ofta har begränsade repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter. Det kan ta sig uttryck i oflexibel fixering i rutiner och starkt begränsade intressen. Det är också vanligt att personer med ASD/Aspergers syndrom är känsliga för olika sinnesintryck – såsom ljud, ljus, lukt och beröring. Symptomen för ASD/Aspergers syndrom – och graden av symptom – varierar från individ till individ, men typiska egenskaper hos personer med diagnosen kan vara:

  • Svårigheter i kontakten med andra människor
  • Specialintressen som kan uppta stor del av uppmärksamhet och tid
  • Svårigheter att förstå och använda språket i kommunikationen med andra
  • Bristande motorik
  • Lätt att hamna i tvingande rutiner eller handlingar
  • Säregna eller ovanliga sinnesintryck

Många är ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska symptom. Det kan vara ångest, ångestattacker, tvångstankar/tvångshandlingar, depressioner eller fobier. Men ASD/Aspergers Syndrom innebär inte bara problem. I rätt miljö kan många av de egenskaper som är vanliga hos personer med diagnosen vara en tillgång. Till exempel stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga

Diagnostisering

En utredning görs på en psykiatrisk mottagning och består i huvudsak av två delar – samtal och neuropsykiatrisk undersökning. Genom samtal tar den som gör utredningen reda på hur personen fungerat från barndomen och framåt, för att se om den har de svårigheter som är typiska för ASD/Aspergers syndrom. Efter det görs en neuropsykiatrisk undersökning med tester för att bland annat kartlägga intellektuell förmåga, omvärldsuppfattning och problemlösningsförmåga.

Leva med ASD/Aspergers syndrom

Asperger kan inte botas och försvinner inte med åren, men situationen brukar se olika ut i olika åldrar. Mindre barn klarar sig vanligtvis med stöd av föräldrar och förskolepersonal. I grundskolan brukar svårigheterna öka och ofta är problemen som störst under tonåren. Vuxna kan däremot må ganska bra eftersom de lärt sig hur de fungerar och vad de behöver.

Vissa, men långt ifrån alla, mår bättre av medicinering. De mediciner som kan bli aktuella är till exempel Melatonin mot sömnrubbningar, Ritalin mot onaturlig trötthet och olika antidepressiva preparat.

Omgivningens betydelse

En förstående och accepterande omgivning är avgörande för att personer med ASD/Aspergers syndrom ska må bra. Det finns tre nyckelord som det är bra för omgivningen att tänka på:

Kunskap

Alla som berörs behöver kunskap om de vanligaste symtomen och vad som kan göras för att underlätta i skolan, på arbetet och i vardagslivet. Kunskap hjälper omgivningen att förstå hur personer med ASD/Aspergers syndrom tänker och hur varje individs möjligheter, svårigheter och behov av stöd ser ut.

Anpassning

Anpassa kravnivån för att undvika stress. Se till att personen får möjlighet att lyckas genom att ge mycket beröm och undvika kritik och tjat.

Respekt

Visa individen respekt. Ingen är en funktionsnedsättning – utan först och främst en individ med en egen unik personlighet.

Vad är en språkstörning?

Vid språkstörning är personens språkförmåga påtagligt nedsatt. Språkstörningen kan kvarstå under skolåren och ända upp i vuxen ålder.

Personer med språkstörning kan trots en bra hörsel behöva stöd att förstå och tolka språklig information. Både språkproduktion och språkförståelse kan vara påverkad. Språkstörning kan anges i olika grader från lätt till mycket grav. En grav språkstörning innebär omfattande svårigheter att förstå och/eller göra sig förstådd.

Språkstörning kan förekomma med andra funktionsnedsättningar, men definieras av att det är personens mest framträdande funktionsnedsättning. Vid flerspråkighet uppträder en språkstörning i båda språken.

En språkstörning kan påverka olika områden

Förmåga att motta och hantera språkljud samt uttal, fonologi

Gäller språkljud och hur de kombineras, talets rytm och melodi. Fonologisk förståelse kan gälla förmågan att skilja mellan olika språkljud eller att dela upp ett ords ljuddelar.

Ordförståelse och ordproduktion, semantik

Gäller ordets betydelse och framplockning av ord. Semantisk förståelse innebär bland annat att kunna koppla en viss sträng av språkljud till en bestämd betydelse och att känna igen ord och relatera till överordnade begrepp.

Språkförståelse och språkproduktion på satsnivå, grammatik

Gäller ordböjning, småord och satsbyggnad. Grammatisk förståelse är att kunna tolka svåra meningar, till exempel satser med omvänd ordföljd eller bisatser.

Situationsanpassad språkförmåga, pragmatik

Den pragmatiska språkförmågan handlar om att kunna anpassa sin språkanvändning till situationen. Till exempel genom att hålla en röd tråd när man berättar, att växla repliker på ett smidigt sätt, att ge lagom mycket information, att kunna forma en serie yttranden till en sammanhängande enhet och att förstå det underförstådda i språket. Här ingår även blickbeteende, gester och mimik.

Språkligt arbetsminne

Även tillräckligt språkligt arbetsminne är sannolikt en kritisk faktor för språkinlärning, det vill säga förmåga att i stunden hinna behålla och bearbeta den språkliga information man hör.

Texten är tagen från:
www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/Sprakstorning/

Tourettes Syndrom

Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som visar sig genom upprepande reflexliknande rörelser och läten som kallas tics.

Det är delvis ärftligt och ofta kombinerat med andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det är vanligt att symptom på till exempel ADHD eller OCD visar sig först och att de drabbade även lider av dyslexi, ångest eller depression.

Koprolali

Många förknippar Tourettes syndrom med ofrivilliga utbrott av fula ord eller socialt opassande kommentarer. Till exempel könsord, avföringsord eller sexuella anspelningar. Det kallas koprolali och har en fysisk motsvarighet som heter kopropraxia och visar sig genom obscena gester.

I själva verket är det långt ifrån alla som har Tourette som utvecklar koprolali eller kopropraxia. Det går inte att förutsäga vilka som kommer att drabbas men de som drabbas mår ofta mycket dåligt.

Symtom på Tourette

Symtomen på Tourettes syndrom visar sig vanligtvis kring sjuårsåldern, men kan debutera både tidigare och senare.

Det brukar börja med tics i ansiktet såsom överdrivna blinkningar, ryckningar och grimaser som ofta flyttar sig till halsen, skuldrorna och överkroppen. Andra tidiga symtom brukar vara ryckningar i en arm eller ett ben.

De vokala ticsen debuterar vanligtvis senare. I början uppträder de ofta som ”normala” snusningar och harklingar, men utvecklas sedan till ljud, läten och ibland ord eller hela meningar. Det är typiskt att ett symtom avlöses av ett annat och att symtomen ökar och minskar i styrka i olika perioder. Hos de som har flera neuropsykiatriska diagnoser är det vanligt att symtom på ADHD eller OCD märks före symptomen på Tourette.

Diagnostisering

Diagnostisering är viktigt för att undvika att personer med Tourette missuppfattas. Barn behöver få en diagnos så tidigt som möjligt så att de får rätt hjälp och därmed möjlighet att utvecklas på bästa sätt.

Diagnoskriterier för Tourettes syndrom

  • Både multipla motoriska och en eller flera vokala tics har förekommit så länge tillståndet varit aktuellt,
    men inte nödvändigtvis samtidigt.
  • Dessa muskelrörelser eller ljud förekommer antingen:
    a) många gånger varje dag (ofta i serier)
    b) nästan varje dag
    c) periodvis under längre tid än ett år
  • Tillståndet orsakar stort lidande eller kraftigt nedsatt social-, arbetsmässig- eller annan förmåga.
  • Tillståndet ska ha uppträtt före 18 års ålder.

Leva med Tourette

Graden av symtom och typen av problem varierar mellan olika åldrar och olika personer. Många har det som svårast kring skolstarten eftersom barn med Tourette kan ha svårt att sitta still samtidigt som de har läs- och skrivsvårigheter eller dålig motorik.

Med åren brukar många utveckla en förmåga att dölja sina tics när de är bland folk och låta dem bryta ut när de är ensamma. Många av symtomen är dessutom medicinskt behandlingsbara. Vanliga ticsdämpande mediciner är Risperdal och Haldol. Kognitiv beteendeterapi fungerar också effektivt, särskilt på tvång.

Eftersom personer med Tourette ofta är kreativa, intelligenta och har mycket energi är det flera som klarar sig bra både privat och i arbetslivet. Det gäller dock att omgivningen är förstående och känner till problemen så att beteendet inte missförstås.

Vanliga frågor om Tourette

  • Säger man fula ord om man har Tourette?
    Nej, det är inte vanligt, även om det förekommer, några procent har koprolali, som det heter.
  • Vad beror Tourette på?
    Tourette är en neurobiologisk funktionsnedsätttning som så vitt man vet beror på en obalans i en liten del av hjärnans signalsystem.
  • Är Tourette ärftligt?
    Ja, om ena föräldern bär på anlaget är det 50 % sannolikhet att barnet ärver det (och kan utveckla allt från inga till många tics).
  • Är Tourette bara negativt?
    Långt därifrån, många med Tourette upplever att fördelarna överväger men för många med kraftiga tics kan det vara ett stort problem.

Mer om Tourettes syndrom

Film

  • “Vi har Tourette”
    Nyinspelad dokumentärfilm där vi får träffa sex personer i åldrarna 12-74 år med Tourette. Filmen finns att köpa i Attentions webbutik.
  • “Utanför din dörr”
    Regissör: Martin Söder och Eric Donell, skådespelare: Lina Englund, Eric Donell, Björn Gustafson, Lennart Jähkel, Lennart Hjulström m.fl.

Böcker

  • “Mr Tourette on tour”
    Författare Pelle Sandstraks.
  • “Mr Tourette och jag”
    Författare Pelle Sandstraks.

Relaterade tillstånd

Attention är inte bara inriktat på neuropsykiatriska diagnoser. Vi välkomnar alla som känner igen sig i våra kärnsymptom och har haft dessa sedan barndomen.

Dyslexi

Det är vanligt att personer som har NPF också har läs- och skrivsvårigheter. Ibland kan det bero på problemen med koncentration, uppmärksamhet, överaktivitet och impulsivitet, men det kan också bero på att personen har dyslexi.

Personer med dyslexi har svårt att känna igen och tyda ord. Några vanliga symtom är att man kastar om bokstäver i ord, vänder på ord så att de hamnar baklänges (t.ex. ordet ”som” blir ”mos”), och att man spegelvänder bokstäver och siffror. Det är också vanligt att man svårt att komma ihåg det man läst.

Dyslexi har inget med intelligens att göra. Det kan inte botas, men med rätt hjälpmedel och särskilt stöd i skolan kan det bli mycket lättare att leva med dyslexi. Att läsa mycket eller lyssna på ljudböcker brukar förbättra förmågan att läsa och stava.

Dyskalkyli

Dyskalkyli är matematiksvårigheter som beror på brister i det grundläggande matematiska tänket.

En annan beteckning är specifika räknesvårigheter. I det medicinska klassifikationsystemen som används internationellt anges att dyskalkyli ska innebära brister i förmågan när det gäller basala räknefärdigheter som t.ex addition och subtraktion.

NLD – Nonverbal Learning Disorder

NLD, är ett neuropsykologiskt tillstånd snarare än en diagnos.

Tillståndet utmärks av att personerna har god språklig förmåga samtidigt som de har problem inom flera icke-språkliga områden, såsom perception eller motorisk koordination. NLD förekommer hos barn med Asperger, ADHD och utvecklingsstörning.

Tvångssyndrom – OCD

Tvångssyndrom, även kallat OCD (Obsessive Compulsive Disorder) är en vanlig funktionsnedsättning som drabbar minst två procent av befolkningen. Symtomen är tvångstankar och tvångshandlingar.

Tvångstankar kan beskrivas som ihållande, inkräktande tankar och fantasier som ger upphov till ångest, oro eller äckelkänslor. Till exempel ”tänk om jag orsakar en brand” eller ”tänk om jag slänger bebisen i golvet”.

Tvångshandlingar är ritualer som utförs för att dämpa ångest eller för att förhindra att något hemskt ska inträffa. Det kan handla om att vidröra saker på ett systematiskt sätt eller att genomföra upprepade kontroller av exempelvis spisplattor eller vattenkranar.

Orsakerna till tvångssyndrom är inte helt kända, men forskning tyder på att signalsubstansen serotonin spelar en viktig roll. Inte bara överskott eller brist på serotonin utan snarare störningar i samspelet mellan olika nervbanor där serotonin är en av flera pusselbitar.

Se en film om ADHD, där barn berättar om sin egen diagnos:

Se vår film om ASD, där barn berättar om sin egen diagnos:

Se Attentions film som handlar om hur det är att ha en språkstörning: